Allmänt. Skattebrottslagen är generellt tillämplig på skatter vilket innebär att den även gäller för till exempel preliminär skatt och ingående och utgående mervärdesskatt. Lagen är även tillämplig på avgifter när det i respektive författning direkt anges att skattebrottslagen är tillämplig. Ett exempel på en sådan föreskrift finns i socialavgiftslagen vilket innebär att felaktiga socialavgifter därmed kan leda till skattebrott (4 kap. 2 § socialavgiftslagen). Det finns även flera andra författningar med avgifter där det anges att skattebrottslagen är tillämplig.

Skattetillägg. Skattetillägg är en administrativ sanktion på skatteområdet.  Som huvudregel ska skattetillägg tas ut av den som på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för egen beskattning. I vissa situationer ska dock skattetillägg inte tas ut. Begreppet oriktig uppgift i skattebrottslagen har samma innebörd som begreppet har i skatteförfarandelagen. Vad som avses med oriktig uppgift anges i 49 kap. 5 § skatteförfarandelagen. Förutom att skattetillägg kan påföras i skatteärendet när oriktig uppgift lämnats kan man också straffas för skattebrott enligt skattebrottslagen för samma oriktiga uppgiftslämnande.

Om de felaktiga uppgifterna som lämnats till Skatteverket anses som mindre allvarliga påförs skattetillägg.  

Av lagstiftningen framgår att åtal för skattebrott får väckas endast om det är påkallat av särskilda skäl om undandragna skattebeloppet understiger två prisbasbelopp (13 § skattebrottslagen).

Fysisk person som fått skattetillägg. Sedan den 1 januari 2016 får åklagaren inte väcka åtal, utfärda strafföreläggande eller besluta om åtalsunderlåtelse för samma person i fråga om den felaktighet eller passivitet som ligger till grund för beslutet om skattetillägg (13 b § skattebrottslagen).

Bestämmelsen gör att samma person inte kan prövas i olika förfaranden avseende skattebrott och skattetillägg. När Skatteverket fattat beslut i ett skatteärende där en brottsutredning samtidigt initierats påförs inte skattetillägg innan åklagaren beslutat om åtal ska väckas eller inte. Ett beslut från Skatteverket där skattetillägg inte påförts trots att oriktig uppgift lämnats är därför ofta ett tecken på att en brottsutredning pågår. Det kan då finnas skäl till att överklaga skattebeslutet.

Fullbordanstidpunkten. Skattebrottet är konstruerat som ett farebrott vilket innebär att ansvar inträder då någon uppsåtligen antingen lämnar oriktig uppgift eller u nderlåter att lämna uppgift och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras.

Fullbordanstidpunkten inträder därmed antingen när oriktig uppgift har lämnats till Skatteverket eller den dag då skyldighet att lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift inträder utan att skyldigheten fullgörs. Att skattebrottet är ett farebrott innebär att det inte är nödvändigt att ett skatteundandragande faktiskt har skett utan det är tillräckligt om förfarandet ger upphov till fara för att så sker. Utgångspunkten är att farerekvisitet är uppfyllt om det är sannolikt att felet inte skulle ha upptäckts vid den normala rutinmässiga kontrollen. Det är åklagaren som måste göra sannolikt att förutsättningarna är sådana att en beaktansvärd för att skatt eller avgift skulle påförts med ett för lågt belopp eller tillgodoräknats med för högt belopp. Det innebär att kontrollsystemets uppbyggnad och funktionssätt är av avgörande betydelse för farerekvisitets innehåll (prop. 2014/15:131 s 32).

Skattebrottslagen

1 § Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt.

2 § Den som på annat sätt än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet eller underlåter att till myndighet lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan döms för skattebrott till fängelse i högst två år.