Bidragsbrott

  • Inläggsförfattare:
  • Inläggskategori:Uncategorized

Om du fått felaktiga utbetalningar av bidrag och andra ekonomiska förmåner från välfärdssystemen kan du straffas enligt bidragsbrottslagen. Syftet med lagen är att minska antalet felaktiga utbetalningar och att stärka tilltron till välfärdssystemen. Lagen är tillämplig på ersättningar, bidrag, pensioner och lån och andra ekonomiska förmåner som betalas ut till en enskild person där beslut fattats av exempelvis Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala Studiestödsnämnden, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen eller kommunerna.

Ekonomiska förmåner inom välfärdssystemet. Samhället lämnar stöd till enskilda på flera olika sätt. Av störst betydelse är stöd som lämnas genom utbetalningar av bidrag, ersättningar, pensioner och subventionerade lån.  De olika stöden brukar benämnas som socialförsäkringsförmåner. Den största delen av kostnaderna består av de utbetalningar som görs av Försäkringskassan genom, ersättningar, bidrag och andra förmåner. Vanligtvis betalas förmåner ut efter att en ansökan gjorts. Men förmåner kan även betalas ut utan att det lämnats in någon särskild ansökan, exempelvis barnbidrag. För många förmåner ska till ansökan bifogas vissa underlag som till exempel läkarintyg, arbetsgivarintyg, betyg och liknande.

Information till förmånstagare. Myndigheter har en serviceskyldighet som innebär att den enskilde ska få sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Myndigheter ska bland annat lämna upplysningar, vägledning och råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Ofta sker ingen personlig kontakt mellan en förmånstagare och handläggare vid en myndighet i samband med en ansökan om en förmån. I stor utsträckning finns information på myndigheternas hemsidor. Beslut om utbetalningar kan fattas av en handläggare men ofta är handläggningen helt automatiserad.

Kontroller. De kontroller som utförs inför beslut skiljer sig åt mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor och varierar mellan olika förmånsslag. Myndigheterna har i olika utsträckning elektronisk tillgång till uppgifter från andra myndigheter och viss samkörning av register sker.

Ansökningar. Vanligtvis sker handläggningen av förmåner genom att en skriftlig ansökan fylls i och undertecknas av förmånstagaren. För vissa förmåner finns formkrav där uppgifterna ska lämnas på heder och samvete, exempelvis för bland annat socialförsäkringsförmåner och studiemedel. Men för andra förmåner finns inga motsvarande formkrav.  

Kan man få återkrav? Bestämmelser om återkrav finns i de författningar som reglerar ekonomiska förmåner. Bestämmelserna om återkrav är i princip uppbyggda på samma sätt.  En återbetalningsskyldighet kan i regel uppkomma i två olika situationer:

1) Om någon genom en oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt orsakar att en förmån lämnas obehörigen eller med för högt belopp.

2) Om någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp fått en förmån och han eller hon skäligen borde ha insett detta.

 I det senare fallet kan god tro hos förmånstagaren utesluta återbetalningsskyldighet.

Vad krävs för att dömas för bidragsbrott? En person som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt belopp, kan dömas för bidragsbrott. Med oriktig uppgift avser inte endast osann uppgift utan även ofullständig uppgift, dvs. ett partiellt förtigande av sanningen. För att dömas ska felaktigheten orsakat fara för att en ekonomisk förmån felaktigt har betalats ut eller betalats ut med ett för högt belopp. Farerekvisitet innebär ett krav på att det ska finnas en konkret fara för exempelvis en felaktig utbetalning. För straffansvar är tillräckligt att en oriktig uppgift sannolikt inte skulle upptäckas vid den normala rutinmässiga kontroll som utförs. Kontrollsystemets uppbyggnad och funktionssätt är därmed av avgörande betydelse för farerekvisitets innehåll.

Ett bidragsbrott kan vara fullbordat redan när felaktiga uppgifter har lämnats, eller ändrade förhållanden inte har anmälts, till skillnad från ett bedrägeri, som också förutsätter att en förmögenhetsöverföring har skett för att brottet ska vara fullbordat. Bidragsbrott kan, till skillnad från bedrägeri, begås av grov oaktsamhet.

Uppsåtskravet. Som utgångspunkt krävs uppsåt för utdömande av ansvar. Av betydelse blir därmed vilken kunskap och uppfattning förmånstagaren haft om sin skyldighet att lämna uppgifter eller anmäla ändrade förhållanden. För gärningar som begås av grov oaktsamhet kan dömas för vårdslöst bidragsbrott.

Straffskalorna. Straffskalorna går från ringa brott till grovt bidragsbrott. Det straffbara området omfattar även grovt oaktsamma beteenden. För grovt bidragsbrott döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Straffskalorna motsvarar de som gäller för bedrägeri.

Kan man rätta felaktiga uppgifter? I lagen finns en bestämmelse om straffrihet vid frivillig rättelse. Rättelsen eller anmälan om ändrade förhållanden måste göras innan förmånen eller stödet betalas ut eller tillgodoräknas.  Möjligheten till frivillig rättelse är därmed begränsad på så sätt att den endast kan göras fram till före utbetalningen av förmånen. Kravet på frivillighet innebär att det normalt sett inte går att rätta en felaktig utbetalning när en myndighet inlett en utredning om felaktig betalning.

Vem är det som anmäler bidragsbrott? Om det kan misstänkas att brott har begåtts är myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor skyldiga att göra en anmälan om bidragsbrott till Polismyndigheten eller till Åklagarmyndigheten.

Referenser

Bidragsbrottslag (2007:612)

Prop. 2006/07:80

Prop. 2018/19:132

NJA 2012 s 886